För att elever ska tycka det är kul att anta utmaningar måste de under processens gång få hög stöttning i form av tankestöttor, modeller, tekniker och verktyg. Stödet är av vital vikt, utan det riskerar eleven att bli frustrerad eftersom att den utmanande undervisningen blir för svår. Däremot kan undervisning med hög stöttning men som saknar utmaningar upplevas som trygg samtidigt som den ger låg inlärning. Litet stöd och för få utmaningar leder till att eleverna kan bli uttråkade.

Bilden här nedan kallas för Gibbons fyrfältare och är en enkel illustration av vad eleven upplever i en undervisnigssituation och hur väl undervisningen hamnar i elevens proximala utvecklingszon.

Forskare inom utbildningspsykologi menar att motivationsgraden påverkas av flera faktorer. Dessa är: förväntnigar på elever, känslor som väcks vid framgång och misslyckande, psykisk och fysisk ansträngning, olika problem som individen stöter på i och utanför skolan, bedömnigssätt och återkoppling från läraren.

Motivationen påverkas också av elevens egna och andras uppfattningar om kompetenser, färdigheter och kunskaper samt av den egna rädslan att uppfattas som inkompetent och okunnig. Man brukar säga att elevens engagemang består av tre aspeker:

• Det beteendemässiga
  • Det beteendemässiga engagemanget visar sig i form av att eleven närvarar i klassrummet och deltar i frivilliga elevaktiviteter.
• Det känslosamma
  • Tecken på känslosamt engagemang är elever som identifierar sig med sin skola , gillar några/flera lärare och lektioner och frivilliga elevaktiviteter.
• Det kognitiva
  • Tecken på kognitiva engagemang kan vara elever som tänker på de begrepp och de färdigheter som de förväntas lära sig. Ett sådant tänkande inkluderar självreglerande strategier, som att tänka på det man ska lära sig, planera hur man ska fullfölja en uppgift och kontrollera sitt eget arbete.

För att knyta ihop säcken så ökar elevernas engagemang genom att elever får erfarenheter i skolan som uppfyller deras behov av att känna kompetens, autonomi och tillhörighet. Elevernas känsla av kompetens främjas av välstrukturerade aktiviteter som hänger samman med elevernas intressen och tidigare erfarenheter. Lärare kan också gynna elevernas känsla av kompetens genom att tidigt upptäcka och rätta missförstånd och på det viset förhindra upprepande misslyckanden.